In the 1800s, business demand for credits increased rapidly. Several private banks were founded, among other Stockholms Enskilda Bank, and soon Sweden had a well-developed banking system with about thirty private banks. Eventually, Marcus Wallenberg (senior) became CEO of Stockholms Enskilda Bank. Marcus had a great interest in both sailing and tennis, and participated in the Olympic sailing regatta in 1936 and as a tennis player he belonged to the elite of Swedish tennis in the first half of the 1920s, winning four Swedish championships.

Wallenberg had during his studies spent a lot of time on tennis, training abroad with elite players mainly from France. He learned to play aggressive and applied an offensive tennis to reach the net and finish with the volley, not very common at that time. Marcus Wallenberg was later one of Swedish tennis largest sponsors, and through his companies sponsored the tennis tournament in Båstad, Swedish Open.

Båstad tennis, the flagship in Swedish tennis, is more than 100 years old, although the Swedish Open tournament did not begin until 1948. Over the years many famous and succesful names has won the tournament, from Sven Davidsson, Ulf Schmidt, Ken Rosewall, Jan-Erik Lundquist, Manuel Santana, Björn Borg, Illie Nastase, Manuel Orantes and Mats Wilander to today’s stars Roger Federer and Rafael Nadal. But the biggest winner of all is actually Magnus Gustafsson with his four victories.

It is now time for the 2012 edition of the tournament – July 7 to 15 you can watch top tennis, enjoy Båstad and the Swedish summer – can it get any better than that? I don’t think so. You are most welcome to visit us – Tieto – as Principal Partner we will be present all week!

Kortsiktigt gäller att lyfta ut kostnader genom att spara på exempelvis lokaler eller personal samt effektivisering genom konsolideringar. Långsiktigt ska även affärerna växa, exempelvis genom mobila lösningar. Banker pratar i hög utsträckning om förflyttningen från ”transaktionsbank till relationsbank”.

Jag kommer dock att beröra ett annat område som, om man arbetar på rätt sätt, kan ge stora vinster i såväl minskade kostnader som i ökade intäkter – Effektiva team!

Forskning vs erfarenhet

Hur man får team att bli effektiva har vi lärt oss på olika ledarskapsutbildningar, och det finns mycket intressant forskning inom området, exempelvis ”The Discipline of Teams” av Jon R. Katzenbach och Douglas K. Smith. Det finns också många olika teorier och modeller för hur grupper utvecklas, bland annat Susan Wheelan’s ”Integrated Model of Group Development”.

Jag gillar vetenskap och forskning, men ännu mer tillämpningen av godbitarna. Därför gäller alltid RIK-modellen fullt ut, inget snack om saken: I(ntäkterna) ska upp, K(ostnaderna) ska ner för att få ett så bra R(esultat) som möjligt – enkelt, eller hur!

Under många år har jag reflekterat över vad som händer i de grupper jag arbetat i eller lett, det har varit allt från projektgrupper och linjeorganisationer till ledningsgrupper. När fungerar det bra, vilka kriterier är då uppfyllda, och vilka är det inte?

Svaret?

Svaret är inte enkelt, samma svar gäller inte för alla tillfällen eller alla omständigheter, men fundamentet i svaret innehåller samma ingredienser. Effektiva Team kräver en mängd byggstenar sammansatta på ett noggrant och omsorgsfullt sätt, bland annat; ledarskap, kommunikation, konflikthantering, gruppdynamik, grupprocesser – men även förståelse för individens betydelse när det gäller verksamhetsutveckling.

Jag är övertygad om att grunden till framgång återfinns just inom detta område. Involverade och inkluderade projektmedlemmar och medarbetare som tvingas använda all sin kunskap och allt sitt engagemang, och framför allt ges möjlighet till att göra detta, kommer att växa både i sina roller och som individer. Dessutom leder de sig själva i högre utsträckning, vilket bidrar till effektivare arbete och Effektivare Team. I slutändan är jag säker på att detta leder till ökad lönsamhet!

Utmaningar

Susan Wheelan jämför gruppens utveckling med en människas liv, från barndom till ålderdom, i fem steg:

1. Barn – tillhörighet, trygghet: Vill jag? Är jag accepterad? Accepterar jag normerna?
2. Tonåring – konflikt: Konkurrens om roller, hur mycket makt vill du ha? Mål och förväntningar? Ledarskapet?
3. Ung vuxen – struktur: Vilka förutsättningar? Litar vi på varandra? Kompetensinventering gjord? Är vi transparanta?
4. Vuxen – arbete: Progress? Nya förutsättningar? Utvärdering, öppenhet, mål och framgångar!
5. Ålderdom – avslut: Ledare viktigt, distans till gruppen, resignation, vad händer nu?

Det är nog så utmanande att uppfylla alla dessa viktiga kriterierier för att få väl fungerande grupper som arbetar effektivt i traditionella miljöer.

Låt oss nu addera den allt vanligare förutsättningen i moderna IT-utvecklingsprogram – projektet genomgår ständiga förändringar, nya projektmedlemmar som kommer till och gamla som går, samt dessutom alla de nya krav som ställs på lättrörlighet, dynamik och flexibilitet inom ramen för ”The financial mobility war” som Gabriella så förtjänstfullt behandlade i ett tidigare inlägg. Utmaningen blir helt plötsligt betydligt tuffare och det ställer då ännu högre krav på ledarskapet.

Det är också ett obestridligt faktum att team presterar bättre ju längre de är tillsammans som en intakt grupp. Det finns en hel del forskning gjord inom det här området. J. Richard Hackman kallar det ”Ever-shifting Teams”. Kanske borde man arbeta mer med kontinuitet och även hålla samman teamen i högre utsträckning för att bli mer effektiva?

Håller du med mig? Eller inte? Jag ser fram mot återkoppling och kommentarer förstås!